GOD JUL

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR!

Vill önska er en riktigt god jul och gott nytt år! Hoppas att ni alla får en lugn och skön ledighet utan för mycket julstress!

Vi ses i 2016, nytt år, nya möjligheter :)

Smaklökar hos malar

Detta visste du inte...!?!

Mmmm, vad det smakar gott! :)

Visste du att malar är riktiga supersmakare? I jämförelse med dem gällande antal smaklökar ligger vi människor i lä... Malar har nämligen enorma mängder smaklökar på huden, gälarna, läpparna och spröten. Deras syn är inte särskilt utvecklad utan istället smakar de sig fram för att hitta mat och de känner minsta kemiska förändring i omgivningen.

Häftigt är också att fiskars smaklökar beskrevs vetenskapligt redan på 1820-talet, ca 40 år tidigare än för människor och däggdjur.

Mer om detta kan du läsa i det senaste numret av National Geographic.

Simma lugnt och trevlig helg!!!

Vi går på smakäventyr...

Vi går på smakäventyr...

3:e december anordnades seminariet ”Smakäventyr – Lustfyllt lärande med sinnena i fokus” i samarbete med Skolmatsakademin. Fokus för dagen var att belysa ämnet ”Smakpedagogik” från olika aspekter såväl praktiskt som teoretiskt. Dagen lockade en blandad publik såväl förskolelärare, kostchefer, skolkockar, forskare etc. deltog i dagens aktiviteter. Nedan gör vi några nedslag i höjdpunkterna från dagen.

Karin Wendin visade oss exempel på de första studierna som gjorts på spädbarn kring hur de upplever våra grundsmaker LOL :)

Jonatan Leer problematiserade  den nuvarande forskningen som finns kring ämnet smakpedagogik och ställde oss frågan: ”Borde vi inte fokusera mer på att stärka barns nyfikenhet kring att upptäcka sitt smaksinne istället för att pusha dom emot att göra hälsosamma livsmedelsval?”

Kurt Weid berättade om hur tävlingen Skolmatsgastro som han är initiativtagare till bidragit till att förändra synen på skolkockarna och höja statusen för den offentliga måltiden. Till vänster bild på vinnarlaget från Skövde 2014, med Hans Kungliga Höghet prins Carl Philip och Tina Nordström.

Mari Sandell berättade för oss om hur gener påverkar våra smakpreferenser. Kanske kan detta leda till att framtidens barnkullar ställer en sådan här fråga vid matbordet?

Slutligen lät Martina Jönsson oss utforska våra sinnen genom att vi fick göra de matexperiment som hon tagit fram till skolan för att på ett kreativt sätt väcka barnens smaklökar. Tävlingsivern var på topp och vissa saker var klurigare än andra.

"Vad är det för krydda jag luktar på?"

Om vi färgar yoghurt hur påverkar det då vår upplevelse av smak?

"Hmm är det röda linser jag känner på?"

Knäcke med hörselkåpa – hur låter det?

Knäcke med hörselkåpa – hur låter det?

"Hur smakar egentligen en lila morot? Och vaniljstång jämfört med vaniljpulver – luktar de olika? Och hur låter det när man tuggar knäckebröd med hörselkåpa på?" 

Läs om projektet "Matlabbet" som syftar till att få barn att utveckla sitt smaksinne via en uppsjö av experiment i tidningen Buffé samt på bloggen. Ta chansen att få prova experimenten!

"Sensoriskt språk"

Status i projektet ”Sensoriskt Språk”

För två månader sedan påbörjades arbetet med projektet ”Sensoriskt Språk”, som går ut på att utveckla ett standardiserat verktyg för smakkommunikation i livsmedelsbranschen. Sedan dess har samtal förts med över 30 företag samt personer med en betydande roll inom livsmedelsbranschen. Allt från stjärnkockar till grossister, producenter och andra näringslivsrepresentanter har intervjuats, alla med sin unika syn på marknaden och dess behov. Nedan följer några lärdomar från intervjuerna, samt vad som är nästa steg på resan.

 

• Efter besök hos bland annat Systembolaget och Arvid Nordqvist som idag har välutvecklade smakspråk, har konstaterats att ett standardiserat språk är långt ifrån omöjligt att applicera på olika produktergrupper. Detta bekräftas även av forskning som beskriver välutformade och beprövade metoder för sensorisk språkutformning.
• Den stora majoriteten av de tillfrågade företagen har en tydlig vilja att kommunicera smak på ett standardiserat sätt både mot konsument och tidigare i värdekedjan. De tror även att behovet på marknaden och inom organisationer är stort för dessa kommunikationskanaler, internt är smakkommunikationen ofta bristfällig.
• Många företag har en gemensam uppfattning gällande utmaningar som kan uppkomma vid framtagning av ett standardiserat sensoriskt språk. Dessa utmaningar kan sammanfattas i att göra språket (1) simpelt, (2) objektivt och (3) verifierat av mottagaren. Även konkurrens om utrymme på förpackning sågs som en viktig parameter att ha i åtanke vid språkutformning.

I nästa steg ska ett pilotprojekt påbörjas tillsammans med aktörer inom charkuteribranschen. Fokus kommer att ligga på att arbeta fram ett sensoriskt språk som kan användas för att kommunicera smak för producenter och grossister, men även ut mot konsument. Detta samarbete kommer att lägga grunden till det kommunikationsverktyg som senare ska kunna appliceras inom flera produktkategorier.

Har du frågor eller tankar kring projektet?

Kontakta anna.andersson@sp.se eller johanna.gustin@sp.se så berättar de mer!

Vitlök och doft

Män - ät mer vitlök...

... i alla fall om du vill attrahera kvinnor. Enligt en studie som utförts av forskare vid Stirlinguniversitetet i Skottland och Karlsuniversitetet i Tjeckien tycker kvinnor att svett från män som ätit mycket vitlök är mer maskulint och tilltalande än från de som inte ätit vitlök.

Forskarna förklarar detta med att kvinnor kan ha utvecklat en omedveten preferens för lukten som uppkommer av vitlök då det signalerar att mannen är hälsosam och kan tänkas undgå vissa sjukdomar som vitlök sägs kunna skydda mot.
En annan förklaring skulle kunna vara att vitlöken har en antibakteriell verkan och minskar densiteten av mikrober som orsakar icke angenäm lukt. (Lär mer om studien här)

Så alla killar därute, glöm parfymen och ät vitlök istället! Men det krävs att du tycker mycket om vitlök då du bör äta minst fyra klyftor om dagen för att få den önskade effekten :)

Trevlig helg och tillsätt lite extra vitlök i helgmaten!

Barn och smak

Har du kräsna barn?
  - Skyll dig själv!

Barn kan lära sig att tycka om all mat men det påverkas av omgivningen de växer upp i enligt den nya Danska studien "MasseEksperiment 2015". 20 000 barn och unga deltog i studien som är den största i världen i sitt slag. Tidigare har man trott att barns smakpreferenser påverkas mer av generna, arvet, men resultatet visar alltså att miljön och matkulturen spelar än större roll.

"Vi vet nu att barn kan lära sig att tycka om alla mat bara de är i den rätta miljön och beroende på hur de blir presenterade för den", säger Michael Bom Fröst från Köpenhamns Universitet och forskningscentret Smag for Livet. Ni som var på Nordic Taste and Flavour Centres seminarium "Hur smakar Norden?" under hösten 2014 har träffat honom och hört honom tala varmt om våra nordiska råvaror och de unika smakerna.

Studien visar på vissa skillnader i smakpreferenser mellan flickor och pojkar. Flickor tycker bättre om hallon och råa grönsaker medan pojkar tycker mer om chili än vad flickor gör.
Även mellan landsbygden och Köpenhamn fanns skillnader där barn som växer upp i storstaden tycker mer om mörk choklad och sjögräs i sushi.

Barn som har testat många smaker under uppväxten har större chans att utveckla glädje till mat och äta mer varierat under resten av livet.
Men hur gör man då som förälder när barnen vägra äta det som står på bordet och bara skriker efter pannkakor och spagetti? Smag for Livet presenterar också tips på hur man kan göra sina barn mindre kräsna och våga testa ny mat och nya smaker, läs här.

Med andra ord, det finns hopp även för de kräsna barnen, men det kräver lite arbete.
Lycka till!!!

Ridderheimsrapporten

Ridderheimsrapporten  - Smaken mindre viktig


Ridderheimsrapporten är en trendstudie framtagen av Kairos Future i samarbete med Atria Scandinavia. Den femte upplagan publicerades häromdagen och den beskriver  hur vi handlar, lagar och äter i framtiden.

Maten blir allt viktigare för oss och genom vad och hur vi äter definierar vi oss själva. Nu ska maten inte bara smaka gott utan också göra gott, både för oss på individnivå och i ett större globalt miljöperspektiv.

”Den till synes eviga sanningen om att mat måste smaka gott för att bli uppskattad håller på att kastas omkull. Nu flyttas fokus till att maten ska göra gott. Matens goda egenskaper för kroppen och samhället håller på att gå om själva smaken i betydelse för den totala upplevelsen”, säger Sophia Salonen, marknadschef på Atria Scandinavia.

Mycket intressant och läsvärd rapport! Beställ den här.

För dig som vill läsa godbitarna:
Sju trender ur Ridderheimsrapporten

Trevlig helg!

Happy Halloween

Happy Hallowen - Bus eller godis

Nu i helgen, nämligen den 31 oktober, firas Halloween. Traditionen kommer ursprungligen från USA men firas sedan 1990-talet också i Sverige. Även om traditionen växer år för år är det bara 2 av 10 svenskar som firar den (Svensk Handel, 2010) och ca 15% av villaägarna som skär till en pumpa (Vi i Villa, 2012).

När det gäller pumpor finns det flera olika varianter i handeln. Att de ser olika ut råder inga tvivel om men skiljer de sig åt rent smakmässigt? Här följer en lista på de vanligaste sorterna och hur de smakar.

- Muscatpumpa


Bild Muscatpumpa

Denna pumpa har en dov orange, nästan lite dammig färg. Fruktköttet är djupt orange och har en söt smak, sötast av alla pumpor.

- Spagettipumpa
Skalet på denna pumpa är ljusare och gulaktigt. Namnet spagettipumpa kommer av att fruktköttet blir trådigt när man skrapar ut det. Smaken är söt, neutral och mild och påminner om zucchini.

- Butternutpumpa


Bild Spagettipumpa

Butternutpumpan är avlång och fruktköttet är klarare och ljusare i färgen. Den smakar ungefär som en zucchini men lite kraftigare i smaken och med en sötare ton.


- Halloweenpumpa
Typen av pumpa som används för att karva ut läskiga Halloweenfigurer som ljuslyktor. Både skal och fruktkött på denna pumpa är kraftigt orange i färgen och smaken är söt och påminner om både morot och zucchini.

- Prydnadspumpa


Bild Butternutpumpa

Dessa vackra pumpor används oftast som prydnad och inte för att ätas. Visst går det att äta dem men rent smakmässigt finns det godare varianter.

Hoppas ni får en trevlig (och läskig...) Halloweenhelg!



Bild Halloweenpumpa

Bild Prydnadspumpor







Dofternas universum - Doften som yrke

Dofternas universum - Doften som yrke

Möt tre människor med näsa för dofter: en luktforskare och luktkonstnär, en kock och en vinkännare. 

Smak och hälsopåståenden

Konsumenter väljer smak framför hälsa

Jonas Nordström, nationalekonom vid Agrifood Economics Centre, har studerat hur hälsopåståenden påverkar konsumenter vid val av livsmedelsprodukter. En trolig hypotes skulle ju vara att konsumenter påverkas av påståendet och väljer bort onyttigare, ofta mer välsmakande produkter till förmån för hälsosammare alternativ. Nordströms studie visar dock att så sällan är fallet.
"Smak är så avgörande för efterfrågan på livsmedel att hälsomärkning i vissa fall har mycket liten effekt på efterfrågan. Det medför att hälsosamma produkter förmodligen har svårt att vinna marknadsandelar om de inte smakar lika gott som mindre hälsosamma alternativ", säger Jonas Nordström.
I studien undersökte man också huruvida konsumenter har förutfattade meningar om att hälsosamma produkter smakar sämre. Så var dock inte fallet i denna studie men det finns undersökningar som visar  att marknadsföring av ett livsmedel som hälsosamt inte alltid är positivt för konsumenten.
Betalningsviljan påverkas i viss utsträckning av hälsopåståenden men det förutsätter att smaken är densamma.

Läs hela forskningsrapporten av Jonas Nordström och Linda Thunström här.

Genetisk makeup påverkar barns smakval

Genetisk makeup påverkar barns smakval

Välkommen att fördjupa dina kunskaper om genernas koppling till barns matval!

Släpp loss barnens smak!

Släpp loss barnens smak!

En ny bok gör upp med föreställningen att barn bara kommer att äta socker och snabbmat om du inte lär dem om god smak. Ge istället barnen möjlighet att utveckla och använda sina egna smaker rekommenderar forskarna Jonatan Leer och Karen Wistoft.

Läs mer om deras forskning och ta chansen att lära dig mer!

Världslivsmedelsdagen

Grattis!!!

Idag, den 16 oktober, är det Världslivsmedelsdagen "World Food Day". Denna dag instiftades för ett par decennier sedan av FAO för att uppmärksamma det som ofta kallas för världens största, lösbara problem - hungern. Trots att rätten till mat är en mänsklig rättighet lider idag 854 miljoner av kronisk hunger (http://www.unric.org/sv/fns-generalsekreterarens-budskap-tal-och-artiklar/12791), vilket är var nionde människa på jorden!

Varför "Grattis!!!" som rubrik undrar du då...
Jo, grattis till dig som läser detta som lever på en plats där det finns gott om mat, till och med i överflöd. Grattis till dig som slipper oroa dig för när du ska kunna äta dig mätt nästa gång. Grattis till dig som drog vinst i livets lotteri och inte är en av de 854 miljoner för vilka mat för dagen inte är en självklarhet.

Jag uppmanar dig därför att just idag tänka lite extra på hur bra du faktiskt har det. Stanna upp vid middagsbordet, njut av varje tugga, känn smakerna, dofterna och låt alla dina sinnen få uppleva maten! Stressa inte utan stanna upp i ögonblicket och var närvarande.
Det finns ett uttryck som säger "Lev varje dag som att det vore den sista", jag skulle också vilja tillägga "Ät varje måltid som att det vore den sista".

Inte min mening att skapa en dyster stämning inför fredagsmyset... bara att göra oss mer medvetna och uppskattande!

Trevlig helg önskad jag eder alla!

Honung som smakar av barr, löss, lind och maskros

Honung som smakar 

av 

barr, löss, lind och maskros

"Att honung är en råvara med ett alldeles eget smakregister står helt klart efter gårdagens provning på Fotografiskas restaurang. Honung smakar efter säsong och växtlighet och smakregistret är förbluffande. Kanske kan man prata om beeroir för honung liksom terroir för vin?"

Om detta och mycket mer berättar Anna Lind Lewin aka Mrs Food på hennes blogg. Arrangemanget anordnades av Svenska Bin som kampanjar för fler bisamhällen och mer svensk honung i butik.

Projekt "Sensoriskt språk" - Ett språk som kommunicerar smak till konsumenten

Projekt "Sensoriskt språk" 

- Ett språk som kommunicerar smak till konsumenten

Nordic Taste and Flavour Centre inledde i september projektet "Sensoriskt språk" tillsammans med två studenter från Chalmers Entreprenörsskola, Anna Andersson och Johanna Gustin. Syftet är att utveckla ett standardiserat språk för att kommunicera smak i livsmedelsindustrin. Tanken är att detta språk ska koppla ihop forskning som utförs inom ämnet med marknadens behov och vara applicerbart på flera varugrupper.

Just nu pågår en omfattande undersökning över hur branschen jobbar med smakkommunikation idag och vilka behov som finns för ett standardiserat kommunikationsverktyg. Tanken är sedan att identifiera en produktgrupp att utföra pilottester på samt att involvera en referensgrupp med företagsrepresentanter, kockar och andra kunniga personer i branschen.

Har du frågor eller tankar kring projektet? 
Kontakta anna.andersson@sp.se eller johanna.gustin@sp.se 
så berättar de mer

Back in business

Evolutionär produktutveckling

Nu är jag (Karin Anderö) tillbaka efter 7,5 månaders föräldraledighet. Tiden har verkligen sprungit iväg och jag har njutit av de mestadels lugna dagarna hemma. Jag är nu tillbaka på 50% och Maksim kommer arbeta vidare i projektet på 50%. Det känns riktigt kul att vara tillbaka och jag ser fram emot en spännande tid framöver med många intressanta aktiviteter och roliga projekt!

När man är föräldraledig har man tid att tänka och reflektera över allt och ingenting. Tex tänka på saker som kan tyckas naturliga och självklara men som vid lite mer eftertanke är komplexa och inte alls så självklara. Ta amning tex, utveckla en produkt som är bättre målgruppsanpassad än bröstmjölk om du kan ;) Snacka om evolutionär produktutveckling!
Bröstmjölken är individanpassad och tro mig, det finns inte ett spädbarn som inte tycker om bröstmjölk. Det företag som kan utveckla en produkt med dessa kvalitéer har garanterat säkrat sin framtid!

På detta tema vill jag passa på att berätta om en mycket intressant föreläsning av Sophie Nicklaus (PhD, Research Director at INRA) som jag var på under Pangborn. Titeln var "The role of sensory pleasure in driving eating behaviour in infants and children".
Nicklaus började med att berätta att under de tusen första dagarna, från befruktning till ca 2 års ålder (www.thousanddays.org), har man som störst chans att påverka barnets framtid gällande matvanor, smakpreferenser, näringsintag etc. Därefter är loppet kört... (kanske inte riktigt men snudd på...). Detta kan ju göra vilken förälder som helst stressad och man börjar genast reflektera över alla gångerna det står köttbullar och makaroner på bordet... :)
Forskning visar att ju fler olika smaker ett barn (över 6 månaders ålder) "utsätts för" desto mer accepterande är de för nya, andra smaker. Intressant!
Att tycka om eller inte tycka om viss mat eller vissa smaker är inlärt och som förälder kan man alltså påverka till hög grad. Däremot är gillandet av sött medfödd. Med andra ord, lönlöst att kämpa emot när barnen tjatar om lördagsgodis... ett medfött begär... :)
Sophie Nicklaus berättade också att bröstmjölk innehåller mer umami (glutamat) än ersättning. Detta är förklaringen att barn som har ammats länge föredrar umamirika livsmedel mer än barn som fått ersättning. Så om era barn inte kan få nog av parmesan, rökta räkor och miso så har ni nu fått förklaringen ;)

Det var allt för nu. Som sagt, kul att vara tillbaka!
Hoppas vi ses på seminariet "Creating deliciousness - The impact of process on sensory quality" den 29 oktober på SP Food and Bioscience!

En nypa salt - Lägre salthalt i ost med bibehållen sensorisk kvalité

En nypa salt - Lägre salthalt i ost med bibehållen sensorisk kvalité

Det är vida känt att vi behöver minska vårt saltintag och för att kunna uppnå målet har forskare vid Århus Universitet i Danmark i samarbete med bland annat Arla och Christian Hansen undersökt möjligheten att sänka salthalten i ost. Forskarna tog avstamp i att undersöka effekten av reducerat saltinnehåll på smak, textur, struktur och mikrobiologin i olika ostar Därefter har man provat olika typer av teknologier, ingredienser och ostkulturer som kan användas för att bibehålla en god sensorisk kvalité. 

Läs mer om projektet (se sidan 11) och ta chansen att lyssna till resultaten

Nyttigt och gott med hjälp av extrudering

Nyttigt och gott med hjälp av extrudering

"Med hjälp av extruderingstekniken ska nya nyttiga livsmedel utvecklas - som även är goda. Målet är mer fibrer och protein, mindre socker och salt. Extrudering innebär att råvaror, till exempel fibrer och proteiner, formas till nya strukturer genom användning av olika temperaturer, tryck och skjuvkrafter." Om detta berättar Camilla Öhgren, Senior scientist för SP Food & Bioscience i Livsmedel i Fokus. Läs mer om Oumph! en extruderad sojaproteinsprodukt med fiberaktig, köttliknande konsistens och ta chansen att lära dig mer om extruderingens möjligheter. 

Lektion av en molekylär dessertmästare

Lektion av en molekylär dessertmästare

Ikväll unnar vi oss ett dekadent bakverk samtidigt som vi insuper kreativiteten hos kanal 5:s Dessertmästarna. Följ Douglas Spiiks (molekylär gastronom) resa och glöm inte att förfina dina egna kunskaper.

Matfotografi - Sinnligt förmedlande av kunskap

Matfotografi - 

Sinnligt förmedlande av kunskap

Sökandet efter den perfekta tomatsåsen

Sökandet efter den perfekta tomatsåsen

Forskningsgenombrott ger dig en ny smakkaraktär på ölen

Forskningsgenombrott 

ger dig en ny 

smakkaraktär på ölen

Finska forskare har lyckats med konststycket att skapa nya jästhybrider som kommer att innebära möjligheter till nya spännande smakkaraktärer i öl.

Läs mer om deras forskning 
och ta chansen att ta del av deras kunskap.

Fermenterade livsmedel - Det nya svarta

Fermenterade livsmedel - Det nya svarta

"Vi tänker inte på det - men en tredjedel av alla livsmedel vi äter och dricker är fermenterade. Vin, bröd, salami, ost och yoghurt är bara några exempel. Kanske ännu mer intressant för livsmedelsproducenter är den ekonomiska potentialen hos fermenterade livsmedel. Det är här vi ser de mest intensiva och varierade smakerna, och den största skillnaden i pris"

Detta skriver Lisbeth Ankersen, sensorisk expert och ägare till InnovaConsult.

Läs Lisbeths artikel och ta chansen att ta del av hennes kunskap.

Hur man ger äldre pigga smaklökar

Hur man ger äldre pigga smaklökar

"Många äldre äter för lite, och en av orsakerna till detta är att lukt- och smaksinnena försämras med åldern. Lösningen är att renodla smakerna – och att hjälpa de äldre att acceptera nya smakupplevelser."

Detta skriver Karin Wendin professor i mat- och måltidskunskap vid Högskolan i Kristianstad i Forskning & Framsteg.

Hör och läs mer om projektet "Aktivt åldrande" som Karin medverkar i.
Om du vill veta mer rekommenderar vi ett gratis besök på seminarierna nästa vecka där många fler forskningresultat presenteras  i Kristianstad respektive Stockholm.

Rapport från Pangborn 2015

Rapport från Pangborn 2015

Klicka här för att läsa artikeln

En del av en trädgård eller en matlagningsupplevelse signerad Douglas Spiik?

En del av en trädgård 

eller en 

matlagningsupplevelse 

signerad Douglas Spiik?

Klicka här för mer info

En matkonstnär förändrar måltidsupplevelsen för de äldre

En matkonstnär förändrar 

måltidsupplevelsen för de äldre

Roy Blad är kocken som har förändrat synen på den konsistensanpassade maten som serveras inom äldreomsorgen. För den som har tugg- och sväljsvårigheter är det extra viktigt att få mat som stimulerar sinnena och får det att retas i gommen. Roy har hittat lösningen på det...

Vill du lära dig mer så rekommenderar vi ett besök på vårat kommande seminarium och workshop "Creating deliciousness - The impact of process on sensory quality" 29 oktober där Roy medverkar.

Klicka här för mer info

Smaksynergier - Godbitar på Pangborn

Smaksynergier - Godbitar på Pangborn

När allt fler unga väljer alkoholfritt till middagen innebär det nya möjligheter för livsmedelsindustrin. För även den som avstår från alkoholen vill ha en dryck som gifter sig med rätten på tallriken. Det tog ICA fasta på och valde att samarbeta med Örebro Universitet under ledning av doktorand Asgeir Nilsen, 

ICA hade tagit fram måltidsdrycker som utvärderades i kombination med rätter av olika slag. Neutralitet, uppfriskning och synergi var de tre begrepp som användes för att beskriva hur väl vinet och maten matchar. En dryck som är mycket neutral går väl ihop med många olika typer av rätter. En uppfriskande dryck passar till kryddstark mat då den rensar gommen till nästa tugga. En dryck som skapar synergi tillsammans med en rätt innebär att de bildar en ny smakupplevelse tillsammans.

Så nu undrar vi vilket är erat bästa tips på en oväntat bra kombination av mat och dryck?

Godbitar på Pangborn

Godbitar på Pangborn

I söndags inleddes Pangborn Sensory Science Symposium i Göteborg, en mässa med fokus på det senaste inom den sensoriska forskningen d.v.s. ”smakvetenskapen”. Med över 850 deltagare lockar Pangborn forskare inom fältet från hela världen såväl som sensoriker, produktutvecklare etc. inom livsmedelsindustrin. Nordic Taste & Flavour Centre är naturligtvis där för att finna ”russinen i kakan”, men också för att informera om de tjänster vi erbjuder och få fler att engagera sig för den goda smaken. Vi kommer i de närmaste inläggen att bjuda på några av våra insikter, belysa ny forskning med mera.

För många företag är det en stor utmaning att ta sig in på nya marknader i främmande kulturer. Larry Lockshin, professor i marknadsföring av vin, fick oss att fundera kring hur man kan ta sig an utmaningen på bästa sätt. Australien har ett intresse att öka sin export av vin till konsumenter i Kina då kineserna mer och mer börjar intressera sig för att konsumera vin. Lockshin anseratt man bör ställa sig flera frågor som exempelvis: Hur ser kineserna på Australien som vinland? Vad är de främsta anledningarna till att man dricker vin? Hur väljer konsumenterna mellan produkterna? Osv.

En av de centrala delarna är hur smaken beskrivs emot konsumenten och här ställs vinodlarna inför nya utmaningar. Våra västerländska referensramar för att beskriva smaken är intetsägande för de kinesiska konsumenterna. Att beskriva att något smakar björnbär säger inte så mycket om detta inte är något som ingår i din matkultur. Av den anledningen har man med hjälp av konsumenter börjat ta fram referensramar för smaken som matchar den kinesiska matkulturen.

Så nu undrar vi, om ni skulle exportera något typiskt skandinaviskt till en kultur som är främmande för produkten, vad skulle ni välja då?

Smaka på våren med ny kunskap

Välkommen att smaka på våren med ny kunskap!

Våren är en tid för förnyelse. Att fylla på med ny kunskap och praktiska 

färdigheter i en lustfylld miljö med likasinnade ger dig ny energi att 

ta dig an årets utmaningar med sprudlande kreativitet.

Välkommen att delta i våra seminarier och kurser!

Nedan finner du inspiration som får ”fröet” att gro.

För mer info och anmälan se www.sp.se/conffood

Varmt välkommen!

Seminarium ”Att kommunicera smak” 21 maj

På dagens livsmedelsmarknad där pris ofta styr kundens köpbeteende behöver nya vägar utforskas för att locka konsumenten till köp. Forskning visar på att livsmedel där smaken beskrivs i marknadsföringen, på förpackning etc påverkar konsumentens produktval. Vidare kan sinnena användas för att kommunicera våra produkter på olika sätt. Vi bjuder in dig till att ta del av spännande kunskap med ledande föreläsare inom området.

Lär dig tala smak helt enkelt!

Kurs ”Smaka på kemi” 3 juni

Välkommen till kurs med fokus på lättillgänglig smakkemi som du har nytta utav! Vi svarar på frågor som: Varför smakar och luktar råvaror som de gör? Vad sker för kemiska förändringar i köket och hur påverkar det vår upplevelse av maten? Hur matchar man olika smaker eller vin och mat rent kemiskt? Många Aha upplevelser utlovas!

Inbjudan till Smak och Sensorik (7,5 hp)

 

 

Inbjudan till

Smak och Sensorik (7,5 HP)

 

Uppdragsutbildning i samarbete med Göteborgs Universitet

 

Till hösten genomför vi en kurs med stor bredd inom sensorik.

Vi svarar på frågor som: Hur fungerar människans sinnen kring

smak och lukt? Hur kan vi använda sensoriska analysmetoder när

vi designar morgondagens livsmedel? Hur kommunicerar vi smak

i marknadsföringen?

 

Med ledande föreläsare från både akademi och industri är detta ett
ypperligt tillfälle för dig som arbetar inom livsmedelsindustrin och
vill smaksäkra din kompetens.

Vi behöver din ansökan senast 15 april!

 

Vill du veta mer?

Kontakta Maksim Pettersson Löfgren,

projektledare för Nordic Taste & Flavour Centre, 010-516 66 70,

maksim.petterssonlofgren@sp.se eller läs mer på www.sp.se/conffood

 

Kursen genomförs vid tre tillfällen i Göteborg, hösten 2015.

Block 1: 31 aug – 2 sep

Block 2: 23 sep – 25 sep

Block 3: 21 okt – 23 okt (kan läsas på distans)

Kostnad: 15 000 kr (exkl. moms) för
medlem i Nordic Taste & Flavour Centre,

18 000 kr (exkl. moms) för icke medlem

 

Med vänliga hälsningar,

 

Maksim Pettersson Löfgren

Projektledare, Nordic Taste & Flavour Centre

Föräldraledighet

Tack för mig på ett tag

Idag lämnar jag, Karin Anderö, över projektets stafettpinne till Maksim Pettersson Löfgren. Han kommer att ersätta mig som projektledare för Nordic Taste & Flavour Centre under tiden då jag är föräldraledig.
Verksamheten kommer självklart fortgå som vanligt och jag kan lova att det är mycket spännande som händer framöver. Inte minst utbildningen "Smaka på kemi", här på SP Food and Bioscience den 3 juni, information kommer inom kort, samt kursen "Smak och sensorik" (7,5 hp) som vi arrangerar tillsammans med Göteborgs Universitet under hösten 2015.

Har du läst det senaste numret av Livsmedel i Fokus? Där kan du läsa en intressant artikel om Nordic Taste & Flavour Centre och vad vi sysslar med. "Smaken måste lyftas", helt klart!

Njut av mat, prata smak och må gott så ses vi till hösten!

Hälsningar
Karin Anderö

Ostfestivalen 2015

Ostfestivalen 2015

I helgen hölls ostfestivalen i Stockholm arrangerad av SP Food & Bioscience i samarbete med Nordiska museet.  Ostälskare flockades kring båsen för att smaka ost från olika gårdar i Sverige. Många hittade en ny favorit och ostproducenterna fann nya kunder. Ost gjord på mjölk från fjällko, getostar i många olika smaker och mozarella från svenska vattenbufflar var bara några av utställarna.

Förutom ett ivrigt botaniserade bland ost erbjöds ostprovningar i regi av Ia Orre (sommelier och vinskribent) där många lärde sig nya smakkkombinationer ost och vin, ost och öl osv. Nordic Taste & Flavour Centre fanns naturligtvis även på plats och i vår umamitävling deltog hela 229 personer.

Umami som är den femte grundsmaken är en mustig, rund smak som finns mycket i kött, svamp osv. Många tyckte det var en klurig tävling där man skulle rangordna tomat, parmesanost, morot och soja från det man tror innehåller minst umami till det man tror innehåller mest. Det var roligt att prata umami med så många och hela 41 stycken av er visade sig vara experter på umami (ni rangordnade med andra ord rätt). För er som väntat med spänning kommer här det rätt svaret:

1. Minst umami: Morot

2. Tomat

3. Sojasås

4. Mest umami: Parmesanost

Grattis till Rickard Jakobsson, Anna Lavrell och Anders Karlsson som gissade rätt! Ni belönas med ett gratis deltagande på ett valfritt seminarium arrangerat av Nordic Taste & Flavour Centre under året! Nedan presenteras festivalens andra pristagare. 

Ostfestivalens godaste ost framröstat av besökarna till mässan tilldelades för andra året i rad Orranäs gårdsmejeris Orranäs Blå (blåmögelost). Boel Dahlberg mottog priset ut Carl-Jan Granqvists hand. Carl Jan betonade i sitt tal vikten av att låta sinnena leda en i köpsituationen, för enligt honom är det de sinnesslöa konsumenterna som väljer ost efter pris.

Vidare delades hederspris ut till Sivan Johansson från Sivans Ost för hennes långa och ihärdiga arbete inom den svenska ostbranschen. Sivans Ost som tillverkar bland annat vällagrade hushållsostar är ett kännt namn för många på den svenska ostscenen.  Här ses Sivan tas emot priset ur Leif Pagrotskys hand.

Under helgen smakade också en jury bestående av ostexperter på både mjuk- och hårdost för att belöna de som tillverkar exceptionellt goda ostar. Juryns utvärdering är hård men rättvis och i år tilldelades ingen guldmedalj utan silver och bronsmedaljer. För att nå upp till prisnivåerna krävs att juryns poäng ligger på en viss nivå. Ovan ses de lyckliga pristagarna samt ordförande i Gastronomiska Föreningens Vänner Gunnar Forsell som delade ut priset och Britt Rahm och Ia Orre som är intitativtagare till festivalen.

 
Silvermedalj tilldelades:

”Sörmlands Ädel” BLÅMÖGEL, Jürss Mejeri, Sörmland

Bronsmedaljer tilldelades:
”Kvibille Ädel Special 45%” BLÅMÖGEL, Kvibille Mejeri, Arla Foods
”Kvibille Cheddar 32% 18 månader” LAGRAD HÅRDOST, Kvibille Mejeri, Arla Foods
”Allerum Grevé 18 månader” LAGRAD HÅRDOST, Skånemejerier AB
”Kvibille Herrgård 18 månader 28%” LAGRAD HÅRDOST, Kalmar Mejeri

Så nu undrar vi:
Vad hittade du för ny ostfavorit under festivalen?
Vad är ditt bästa minne från festivalen?