Back in business

Evolutionär produktutveckling

Nu är jag (Karin Anderö) tillbaka efter 7,5 månaders föräldraledighet. Tiden har verkligen sprungit iväg och jag har njutit av de mestadels lugna dagarna hemma. Jag är nu tillbaka på 50% och Maksim kommer arbeta vidare i projektet på 50%. Det känns riktigt kul att vara tillbaka och jag ser fram emot en spännande tid framöver med många intressanta aktiviteter och roliga projekt!

När man är föräldraledig har man tid att tänka och reflektera över allt och ingenting. Tex tänka på saker som kan tyckas naturliga och självklara men som vid lite mer eftertanke är komplexa och inte alls så självklara. Ta amning tex, utveckla en produkt som är bättre målgruppsanpassad än bröstmjölk om du kan ;) Snacka om evolutionär produktutveckling!
Bröstmjölken är individanpassad och tro mig, det finns inte ett spädbarn som inte tycker om bröstmjölk. Det företag som kan utveckla en produkt med dessa kvalitéer har garanterat säkrat sin framtid!

På detta tema vill jag passa på att berätta om en mycket intressant föreläsning av Sophie Nicklaus (PhD, Research Director at INRA) som jag var på under Pangborn. Titeln var "The role of sensory pleasure in driving eating behaviour in infants and children".
Nicklaus började med att berätta att under de tusen första dagarna, från befruktning till ca 2 års ålder (www.thousanddays.org), har man som störst chans att påverka barnets framtid gällande matvanor, smakpreferenser, näringsintag etc. Därefter är loppet kört... (kanske inte riktigt men snudd på...). Detta kan ju göra vilken förälder som helst stressad och man börjar genast reflektera över alla gångerna det står köttbullar och makaroner på bordet... :)
Forskning visar att ju fler olika smaker ett barn (över 6 månaders ålder) "utsätts för" desto mer accepterande är de för nya, andra smaker. Intressant!
Att tycka om eller inte tycka om viss mat eller vissa smaker är inlärt och som förälder kan man alltså påverka till hög grad. Däremot är gillandet av sött medfödd. Med andra ord, lönlöst att kämpa emot när barnen tjatar om lördagsgodis... ett medfött begär... :)
Sophie Nicklaus berättade också att bröstmjölk innehåller mer umami (glutamat) än ersättning. Detta är förklaringen att barn som har ammats länge föredrar umamirika livsmedel mer än barn som fått ersättning. Så om era barn inte kan få nog av parmesan, rökta räkor och miso så har ni nu fått förklaringen ;)

Det var allt för nu. Som sagt, kul att vara tillbaka!
Hoppas vi ses på seminariet "Creating deliciousness - The impact of process on sensory quality" den 29 oktober på SP Food and Bioscience!

Smaksynergier - Godbitar på Pangborn

Smaksynergier - Godbitar på Pangborn

När allt fler unga väljer alkoholfritt till middagen innebär det nya möjligheter för livsmedelsindustrin. För även den som avstår från alkoholen vill ha en dryck som gifter sig med rätten på tallriken. Det tog ICA fasta på och valde att samarbeta med Örebro Universitet under ledning av doktorand Asgeir Nilsen, 

ICA hade tagit fram måltidsdrycker som utvärderades i kombination med rätter av olika slag. Neutralitet, uppfriskning och synergi var de tre begrepp som användes för att beskriva hur väl vinet och maten matchar. En dryck som är mycket neutral går väl ihop med många olika typer av rätter. En uppfriskande dryck passar till kryddstark mat då den rensar gommen till nästa tugga. En dryck som skapar synergi tillsammans med en rätt innebär att de bildar en ny smakupplevelse tillsammans.

Så nu undrar vi vilket är erat bästa tips på en oväntat bra kombination av mat och dryck?

Godbitar på Pangborn

Godbitar på Pangborn

I söndags inleddes Pangborn Sensory Science Symposium i Göteborg, en mässa med fokus på det senaste inom den sensoriska forskningen d.v.s. ”smakvetenskapen”. Med över 850 deltagare lockar Pangborn forskare inom fältet från hela världen såväl som sensoriker, produktutvecklare etc. inom livsmedelsindustrin. Nordic Taste & Flavour Centre är naturligtvis där för att finna ”russinen i kakan”, men också för att informera om de tjänster vi erbjuder och få fler att engagera sig för den goda smaken. Vi kommer i de närmaste inläggen att bjuda på några av våra insikter, belysa ny forskning med mera.

För många företag är det en stor utmaning att ta sig in på nya marknader i främmande kulturer. Larry Lockshin, professor i marknadsföring av vin, fick oss att fundera kring hur man kan ta sig an utmaningen på bästa sätt. Australien har ett intresse att öka sin export av vin till konsumenter i Kina då kineserna mer och mer börjar intressera sig för att konsumera vin. Lockshin anseratt man bör ställa sig flera frågor som exempelvis: Hur ser kineserna på Australien som vinland? Vad är de främsta anledningarna till att man dricker vin? Hur väljer konsumenterna mellan produkterna? Osv.

En av de centrala delarna är hur smaken beskrivs emot konsumenten och här ställs vinodlarna inför nya utmaningar. Våra västerländska referensramar för att beskriva smaken är intetsägande för de kinesiska konsumenterna. Att beskriva att något smakar björnbär säger inte så mycket om detta inte är något som ingår i din matkultur. Av den anledningen har man med hjälp av konsumenter börjat ta fram referensramar för smaken som matchar den kinesiska matkulturen.

Så nu undrar vi, om ni skulle exportera något typiskt skandinaviskt till en kultur som är främmande för produkten, vad skulle ni välja då?