Välbefinnande på Europeiska Sensoriska Nätverket!

I förra veckan hade Europeiska Sensoriska Nätverket höstmöte. Temat för mötet var Välbefinnande, ett ämne som kan relateras till specifik mat, sensoriska egenskaper, den sociala kontexten, och relationen till hälsa och vår kropp. Arnaud Aubert höll keynote-anförandet och lyfte behovet av att ta hänsyn till de två viktigaste dimensionerna för våra känsloresponser: styrka (valence) och aktivitetsnivå (arousal). Vi kan både känna oss mer avslappnat positivt inställda (som en god kopp varmt te) eller mer aktiverat glada (av ny spännande mat). Aubert har främst inriktat sig på kosmetika, och visade en studie i hur välbefinnandet ökade om försökspersonerna spenderade längre tid i badrummet, och därmed tog längre tid för sig själva. Det torde vara möjligt att applicera på mat, desto längre tid du spenderar på att laga din mat till dig desto större borde välbefinnandet bli. I Arnauds studie hade det även eftereffekter på den totala upplevda stressen.

På samma tema hade ESN genomfört en större undersökning i 14 länder där konsumenters association till välbefinnande och mat undersöktes. Alla 9 686 respondenter skrev ner 4 ord som associerade med att känna sig bra, nu och i framtiden. De fick även skriva ner 4 associationer till mat och att må dåligt. Deras resultat visade på att framför allt så är det pizza, vatten och choklad som är associerat till ”feeling good”.

European Sensory Network går att följa bland annat via Twitter och på Facebook där de lyfter olika händelser på den Europeiska sensoriska forskningsvärlden.

Världens Mat!

Inspiration om Världens Mat!

26e september inspirerades vi av världens mat i en heldagsseminarie på Santa Maria. Vi fick bland annat lyssna på Jennie Walldéns minnen från de första åren i Korea, och varför kåldolmar var en del av favoritmaten när hon var liten. Vi fick även smaka på ljuvligt god mat från Jennies restaurang.

Lisa Förare hade en hypotes kring vad vitlök kan göra för vårt intresse att testa nya smaker. Hon dök även ner i texturens inverkan på vad vi tycker om maten, hon lyfte att en av de stora texturförändringarna pågår just nu med en ökad efterfrågan på vegetarisk köttersättning. Kan vegetariska alternativ ge samma kött-textursupplevelse för en större del av befolkningen? Julia Kronlund från Sevan berättade om de marknadssegment vi kan nå genom att öppna sortimentet för olika kulturers mattraditioner. 

Under eftermiddagen fokuserade vi på företagandet, hur vi kan nå kompetens från andra länder genom exempelvis Mitt Liv och matinkubatorn på Hisingen.

Vi avslutade dagen med att lyssna på Ana Gema Tolentino som är ny företagare med rötterna i Mexiko. Hon inspireras av chili och klassiska mexikanska produkter och skapar vackra smycken såväl som välsmakande chili. Mycket gott!

Styrelsemöte

Diskussioner från styrelsemötet

Nyligen hade Nordic Taste and Flavour Centre styrelsemöte. Där diskuterades kommande seminarier och kurser: i november får vi lära oss mer om kryddor i Malmö. Läs mer om det i kommande blogg-post!

Det diskuterades även åt vilket håll forskningen går. Vad behöver våra medlemsföretag veta mer om för att alltid befinna sig i framkant? Bland annat lyftes multisensorisk upplevelse: hur smakar mat i olika ljud och ljusmiljöer? Hur kan vi bygga funktionell mat? Hur kan vi hjälpa micro- och småföretagare att beskriva sina produkter? Med mer medvetna konsumenter behöver företagare bättre kunna sensoriskt marknadsföra sina produkter. Varför är smaken av just dina tomater bättre än konkurrenternas?

Ny styrelsemedlem är Mihaela Mihnea som välkomnades på mötet. Mihaela har en lång bakgrund inom sensoriska studier. Hon har erfarenhet av både kemiska analyser och sensoriska tester. Hon disputerade på vin och smakupplevelser av vin. Hon har bland annat svarat på frågor som:

• Hur beskriver olika kulturer smaken av syrah/shiraz?

• Kan vi förutsäga vilken strävhet ett vin kommer att få?  

• Hur kan vi undvika smaker av bitterhet?  

• Kan vi skapa ”skydd” (coating) så att den bittra smaken inte upplevs i munnen? 

• Kan vi förutsäga hur ett vin kommer att åldras?   

• Vilka resultat får vi via kemiska analyser och vad kan vi få fram genom sensoriska analyser?

Mihaela har även lång erfarenhet av att träna paneler och bygga paneler för sensoriska analyser.

Mihaela hoppas kunna bidra till bland annat hur vin upplevs med olika produkter. Hur kan vi odla vin i Sverige? Men sensoriska kvaliteterna är av intresse även i andra produkter än vin. Vi vill gärna behålla bittra kvaliteter i maten, eftersom de har en positiv inverkan på bland annat tarmen. Men samma fråga kommer upp för juice och cider vill vi undvika den bittra smaken. Där ser Mihaela många utvecklingsmöjligheter.