Eurosense 2018

EuroSense 2018 - Dag 2

En av workshoparna under måndagen handlade om hur vår riktade uppmärksamhet (attention) kan påverka hur vi upplever

Hur doftar en jordgubbe?

och förstår dofter. Bland annat diskuterades dofterna av sött och beskt. Det är en vanligt förekommande förklaring av doft, trots att det egentligen är en smakaspekt. I studier visades att beroende på om doften parades med en känd produkt, eller om vi väl fick smaka på produkten så kom doften genom återkommande samstämmig förekommande med smak att associeras med smaken. Det kan troligen bero på vårt begränsade ordförråd för dofter. Jonas Olofsson från Stockholms universitet visade att vi antingen har dofter som är väldigt specifika (som vanilj) används väldigt lika av alla, men förekommer inte speciellt ofta. Medan ord som är mer generella, som tung doft, används ofta men skiljer sig väldigt mycket mellan olika individer. Kan vi då lära oss dofter? Beroende på hur vi väljer att fokusera på doften, från ett holistiskt eller analytiskt perspektiv vi kan lära oss olika aspekter av dofter. Men, fokus är ett nyckelord, bara genom exponering förändras inte vår doftigenkänning, vi måste fokusera på doften för att uppnå en skillnad. Hur kan vi då använda detta i industrin? Insikten om att dofter är svåra för individer att förstå indikerar att man kanske måste sätta mer ord på vilken doft vi vill att konsumenterna ska uppleva, för att sätta fokus i rätt nivå.

EuroSense 2018

EuroSense 2018 - Verona, Italien

EuroSense är i full gång och Nordic Taste and Flavour Centre är naturligtvis där!

Första dagen på konferensen fick vi lyssna på 2 keynote speakers - John Prescott och Caterina Dinella.

John Prescott från Australien dök in i området perception-preferens. Det vill säga hur påverkar vår upplevelse av produkten vad vi föredrar, men också det motsatta, hur påverkar våra preferenser vad vi upplever? Prescott visade framför allt på de medierande faktorerna, som personlighetsaspekter och perceptuell känslighet. Utöver det har inlärning visat sig vara en viktigare faktor än vad man tidigare trott. Matneofobi hos vuxna är framför allt kopplat till återkommande kopplingar mellan ångestfyllda situationer och specifik mat (känt som "transference of emotion through evaluative conditioning"). Inlärningen börjar redan som foster där moderns konsumtion har visat sig inverka på vilka senare preferenser som sedan utvecklas.

Dinella från Italien lyfte behovet av en multidisciplinär ingång för att förstå preferens för olika typer av mat.

 Varför äter vem vad och när?

Dinella lyfte bland annat fysiologi, biologi, psykologi, sociologi och ekonomi utöver sensorik som förklaringsgrunder för våra matpreferenser.

Slutsatsen från dagen är att vi kan lära oss att gilla det mesta!