Nätverksträff för smakentusiaster

Nätverksträff för smakentusiaster

11 februari anordnade Nordic Taste & Flavour Centre en nätverksträff för sina medlemmar på SP Food & Bioscience i Göteborg. Syftet var att belysa hur olika företag arbetar med smak och sensorik. Totalt hade dagen 40 st deltagare från över 20 st företag. Nedan listar vi några av höjdpunkterna under dagen. 

Karin Anderö, projektledare, Nordic Taste & Flavour Centre, inledde dagen med att belysa resultatet av den utvärdering som gjorts av dess verksamhet samt hur den kommer att utökas i framtiden.

Susanne Rask (R&D Manager, Solina Sverige) visade hur de arbetar för att finna inspiration till deras produkter. Att göra matvandringar i Rosengård eller Hammarkullen kan ge lika mycket inspiration som resor utomlands.

Andreas Öbrink (Manager sensory department, The Absolut Company) berättade om processen kring att beskriva smaken av en produkt emot konsument. När de exempelvis skulle beskriva smaken på Absolut Elyx, där vodkan destilleras i koppar, tolkar marknadsavdelningen den sensoriska panelens resultat till ett mer lättförståeligt språk. 

Leif Lundin (Enhetschef, SP Food & Bioscience) uppmärksammande behovet av att skapa en nationell innovations- och forskningsplattform för att kunna samverka kring långsiktiga utmaningar inom livsmedelsbranschen i framtiden.

Wästgötarna, en ekonomisk förening bestående av åtta lantbrukare beskrev deras resa för att ta fram nya produkter baserade på de svenska kulturgrödorna. Wegofärs en smakrik vegetarisk färs baserad på dinkel kommer ut i handeln under våren

Gruppdiskussioner hölls under eftermiddagen för att belysa de utmaningar som företagen står inför. För att kunna nå sina framtida mål upplevde 52 % att de skulle behöva hjälp med att kommunicera smak internt och externt. Hur man utvecklar nya vegetabiliska livsmedel med högt proteinvärde (36 %) och utvinner aromer från växtriket (27 %) var de två forskningsområden som företagen främst skulle vara intresserade av att delta i. 

 

Helena Rosell (Lead Flavorist, Einar Willumsen) berättade att för alla företag är det inte självklart att deras produkt skall gillas av så många konsumenter som möjligt. Marmite (jästextrakt) är ett exempel på det. De har testat och vet att 88 % inte kommer tycka om den initialt, men att efter konsumenten har smakat den åtta gånger kommer en tredjedel av dessa att ha bytt sida.

Anna Andersson och Johanna Gustin från Chalmers Entreprenörsskola berättade om statusen i projektet "Sensoriskt språk". Projektet syftar till att skapa ett standardiserat språk som skall kunna användas för att kommunicera exempelvis smak till konsument eller emellan livsmedelsindustrin och primärproducenter.  En referensgrupp har satts samman av företag som verkar inom kött- och chark. Tanken är att lansera en första språkprototyp i samband med Chark-SM. Deltagarna fick prova att hitta smakord som förenade olika korvsorter.