Nätverksträff för smakentusiaster
11 februari anordnade Nordic Taste & Flavour Centre en
nätverksträff för sina medlemmar på SP Food & Bioscience i Göteborg. Syftet
var att belysa hur olika företag arbetar med smak och sensorik. Totalt hade
dagen 40 st deltagare från över 20 st företag. Nedan listar vi några av
höjdpunkterna under dagen.
Karin Anderö, projektledare, Nordic Taste & Flavour Centre, inledde dagen med att belysa resultatet av den utvärdering som gjorts av dess verksamhet samt hur den kommer att utökas i framtiden.
Susanne Rask (R&D Manager, Solina Sverige) visade hur de arbetar för att finna
inspiration till deras produkter. Att göra matvandringar i Rosengård eller Hammarkullen
kan ge lika mycket inspiration som resor utomlands.
Andreas Öbrink (Manager sensory department, The Absolut Company) berättade om processen kring att beskriva smaken av en produkt emot konsument.
När de exempelvis skulle beskriva smaken på Absolut Elyx, där vodkan
destilleras i koppar, tolkar marknadsavdelningen den sensoriska panelens
resultat till ett mer lättförståeligt språk.
Leif Lundin (Enhetschef, SP Food & Bioscience) uppmärksammande behovet av att
skapa en nationell innovations- och forskningsplattform för att kunna samverka
kring långsiktiga utmaningar inom livsmedelsbranschen i framtiden.
Wästgötarna,
en ekonomisk förening bestående av åtta lantbrukare beskrev deras resa för att
ta fram nya produkter baserade på de svenska kulturgrödorna. Wegofärs en
smakrik vegetarisk färs baserad på dinkel kommer ut i handeln under våren
Gruppdiskussioner
hölls under eftermiddagen för att belysa de utmaningar som företagen står
inför. För
att kunna nå sina framtida mål upplevde 52 % att de skulle behöva hjälp med att
kommunicera smak internt och externt. Hur man utvecklar nya vegetabiliska livsmedel med högt proteinvärde (36 %) och utvinner aromer från växtriket (27 %) var de två forskningsområden som företagen främst skulle vara intresserade av att delta i.
Helena Rosell (Lead Flavorist, Einar Willumsen) berättade att för alla företag är det inte självklart att deras
produkt skall gillas av så många konsumenter som möjligt. Marmite (jästextrakt) är ett exempel
på det. De har testat och vet att 88 % inte kommer tycka om den initialt, men
att efter konsumenten har smakat den åtta gånger kommer en tredjedel av dessa
att ha bytt sida.
Anna
Andersson och Johanna Gustin från Chalmers Entreprenörsskola berättade om
statusen i projektet "Sensoriskt språk". Projektet syftar till att skapa ett standardiserat språk som skall kunna användas för att kommunicera exempelvis smak till konsument eller emellan livsmedelsindustrin och primärproducenter. En referensgrupp har satts samman av företag
som verkar inom kött- och chark. Tanken är att lansera en första språkprototyp
i samband med Chark-SM.
